Att hitta tillbaka till sig själv och börja leva.

 
Det var verkligen inte igår jag skrev, men jag måste bara skriva av mig lite.
Den här helgen har jag & Alvin varit hemifrån större delar av helgen och när vi kom hem här på kvällen började jag röja undan lite. Får ibland små-ryck och måste plocka och ställa saker till rätta, och det har verkligen varit en röra här hemma i några veckor nu. Så det behövdes lite ordning och reda. Den senaste tiden har varit rätt jobbig på många sätt. Exakt varför tänker jag inte gå in på här...Jag har flytt undan vardagen den senaste tiden och valt att göra allt annat än att vara ensam för då snurrar tusen tankar i mitt huvud. På vardagarna jobbar jag ju och då har jag huvudsakligen fokus på hundarna och det i sällskap av mina fina kollegor. All annan tid är det vänner och familjen som fyllt upp. Det har verkligen varit min hjälp "tillbaka". Att få känna att man aldrig är ensam är otroligt viktigt för mig då jag verkligen inte är en person som "klarar sig bäst själv". Jag har dock en förmåga att nästan omedvetet dra mig undan för att jag tror jag behöver det, och jag är verkligen glad att mina närmaste finns där för mig när jag verkligen behöver dom som mest. ♥
Jag skulle vilja säga att på väldigt kort tid har mitt liv utsatts för stora betydande förändringar och jag är verkligen inget annat än så glad att det just blev som det blev. Jag är inte bara glad jag är överycklig för såhär bra som jag mår nu har jag inte gjort på länge. Det är skillnad på att vara nöjd med livet och att faktiskt inse vad man förtjänar och inte. Jag började inse för ett tag sedan att jag inte längre kände igen mig själv, och det var där klockorna började ringa. Var det värt att må så för att få ha kvar allt jag hade då? Svaret var till en början ganska otydligt, men så en dag var det bara så enkelt. Jag skulle ändra min situation - och det skulle bara kunna bli bättre. Jag hade en svag tvivlan, men gav rätt så fort upp den och körde på med nya tag. Struntade i vad alla skulle tycka. Jag bara bestämde mig. Så måste man göra ibland för att inte falla ner igen. Att våga stå upp för det jag tycker och tänker - och samtidigt vara beredd på att få ta emot kritik har aldrig varit min grej. Men jag känner att det inte finns något som kan dra ner mig just nu - och den känslan är underbar!
Har fått höra av folk runt mig att det blivit en synlig förändring, och bara den senaste veckan har jag en speciell person att tacka för min enorma livsglädje och vilja att kämpa på. Du kom in i mitt liv i helt rätt tid och jag känner sådan energi åt att starta dagen för jag vet att den kommer bli så otroligt bra. Och självklart tacksamhet!
 
Jag har verkligen kommit till insikt med vad personer med rätt "energi" faktiskt kan tillföra i mitt liv. Allt prat om energitjuvar osv är inte bara bullshit vilket jag ofta tyckte förr. Trodde inte jag hade såna i mitt liv men nu vet jag..
 
Vart vill jag komma med detta? Ja egentligen bara berätta om hur bra jag mår.. och det är väl tillräckligt tycker jag :)
 
Ha en fin söndagskväll och ta hand om varandra! 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback